Vikt- och kostnadskalkylator för plåt och plattstål

Ange plåtens mått, material och antal. Lägg till pris per kg för att beräkna materialkostnaden.

Så använder du kalkylatorn

Kalkylatorn ger en teoretisk massa från nominella mått. Den passar för kalkyler, inköp och beredning men ersätter inte bygghandlingar eller tillverkarens verifierade vikt per meter.

Välj det tvärsnitt som motsvarar produkten som ska beställas.
Ange nominella mått och längd i millimeter.
Välj material eller använd densiteten från materialintyget.
Ange antal och vid behov pris per kilogram. Ingen valutaväxling görs.

Beräkningsmetod och geometri: Plåt och plattstål

Tvärsnittet är en rektangel av bredd och tjocklek; längden följer kapriktningen.

Beräkningen använder tvärsnittsarea, längd och materialets densitet. Plåt och plattstål: A = bredd × tjocklek.

Massan beräknas som teoretisk tvärsnittsarea gånger längd, antal och densitet. Radier, svetsar, beläggningar, hål och spill ingår inte. För handelsprofiler ger leverantörens tabellvikt det säkraste beställningsunderlaget.

Samma fysikaliska kedja används för varje produkt: tvärsnittsarea, volym, vikt per detalj och totalvikt. Kostnaden beräknas bara när ett pris per viktenhet anges. Varje steg kan därför kontrolleras och fel enhet eller dimension upptäckas.

Beräkningsmetod och geometri

Bestäm den teoretiska tvärsnittsarean från nominella mått.
Multiplicera arean med längden för volym per detalj.
Multiplicera volymen med materialets densitet för styckvikt.
Tillämpa antal och beräkna vid behov kostnaden utan valutaväxling.

Noggrannhet och kontroll av underlag

Antalet decimaler underlättar jämförelser men är ingen mätgaranti. Verklig noggrannhet beror på mått, densitet och hur väl modellen beskriver tvärsnittet. Valsade profiler har radier som saknas i en förenklad rektangelmodell.

Använd nominella mått för beredning och redovisa spill separat. Jämför med tillverkarens tabellvikt före beställning. Vid reglering efter verklig vikt används vågsedel eller leveranspartiets uppgifter.

Kontrollera om leverantören debiterar teoretisk vikt, verklig vikt eller yta och lägg till skärspill separat.

Nominella materialdensiteter

Värdena lämpar sig för kalkyler. Legering och leveranstillstånd kan ge mindre avvikelser.

Material	Densitet	Praktisk benämning
Kolstål	7850 kg/m³	Vanligt konstruktionsmaterial med hög hållfasthet och god svetsbarhet
Rostfritt stål	7930 kg/m³	Förhöjd korrosionsbeständighet för krävande miljöer
Aluminium	2700 kg/m³	Låg vikt, god korrosionsbeständighet och bra styrka i förhållande till vikt
Koppar	8960 kg/m³	Mycket god elektrisk och termisk ledningsförmåga
Mässing	8500 kg/m³	Lättbearbetad koppar-zinklegering med god korrosionsbeständighet
Titan	4500 kg/m³	Lätt, mycket starkt och tåligt vid höga temperaturer

Använd producentens densitet eller tabellvikt när offerten ska vara bindande.

Vikt på stålplåt: kg per m² och per plåt

För kolstål med antagen densitet 7850 kg/m³ blir vikten i kg/m² lika med tjockleken i mm × 7,85. En stålplåt på 3 mm väger teoretiskt 23,55 kg/m². En plåt på 1000 × 2000 mm har arean 2 m² och väger 47,10 kg; tio plåtar väger 471 kg. Välj rätt material för rostfritt stål eller aluminium.

Tabellen gäller slät, massiv plåt. Perforerad plåt kräver avdrag för hålen, medan durkplåt har extra material i mönstret. Profilerad plåt har en utvecklad bredd som skiljer sig från täckbredden. Kontrollera därför produktens vikt hos tillverkaren. Viktberäkningen är inte en kontroll av bärförmåga.

Tabell över teoretisk vikt

Fasta exempel för kolstål med antagen densitet 7850 kg/m³, inte för alla stålsorter. Tabellen ändras inte när du väljer material i kalkylatorn. Använd rätt densitet i verktyget för rostfritt stål och andra metaller. Tvärsnittsmått i mm; utan beläggning, hörnradier och toleranser. Geometriska uppskattningar, inte katalogvikter.

Kolstål (7850 kg/m³), 1 m²
Tjocklek	Massa / 1 m²	1000 × 2000 mm	1250 × 2500 mm	1500 × 3000 mm
1 mm	7,85 kg/m²	15,7 kg	24,531 kg	35,325 kg
2 mm	15,7 kg/m²	31,4 kg	49,063 kg	70,65 kg
3 mm	23,55 kg/m²	47,1 kg	73,594 kg	105,975 kg
4 mm	31,4 kg/m²	62,8 kg	98,125 kg	141,3 kg
5 mm	39,25 kg/m²	78,5 kg	122,656 kg	176,625 kg
6 mm	47,1 kg/m²	94,2 kg	147,187 kg	211,95 kg
8 mm	62,8 kg/m²	125,6 kg	196,25 kg	282,6 kg
10 mm	78,5 kg/m²	157 kg	245,313 kg	353,25 kg

Plåtvikt per m²: stål, rostfritt stål, aluminium och koppar

Jämförelse vid samma tjocklek och en yta på 1 m². Densiteterna i kolumnrubrikerna är kalkylatorns nominella antaganden; rätt värde beror på legeringen. Materialvalet i formuläret ändrar inte denna tabell.

Hur mycket väger 1 m² plåt?
Tjocklek	Kolstål ρ = 7850 kg/m³	Rostfritt stål ρ = 7930 kg/m³	Aluminium ρ = 2700 kg/m³	Koppar ρ = 8960 kg/m³
1 mm	7,85 kg/m²	7,93 kg/m²	2,7 kg/m²	8,96 kg/m²
2 mm	15,7 kg/m²	15,86 kg/m²	5,4 kg/m²	17,92 kg/m²
3 mm	23,55 kg/m²	23,79 kg/m²	8,1 kg/m²	26,88 kg/m²
4 mm	31,4 kg/m²	31,72 kg/m²	10,8 kg/m²	35,84 kg/m²
5 mm	39,25 kg/m²	39,65 kg/m²	13,5 kg/m²	44,8 kg/m²
6 mm	47,1 kg/m²	47,58 kg/m²	16,2 kg/m²	53,76 kg/m²
8 mm	62,8 kg/m²	63,44 kg/m²	21,6 kg/m²	71,68 kg/m²
10 mm	78,5 kg/m²	79,3 kg/m²	27 kg/m²	89,6 kg/m²

Räkneexempel att kontrollera

1 m × 2 m × 0,003 m × 7850 kg/m³ = 47,1 kg

Beräkningsmetod och jämförelsekällor

Massan beräknas från tvärsnittsarea, längd och vald nominell densitet. Tabellerna ovan är fasta exempel för det material och den densitet som anges i varje tabell; ett annat materialval i kalkylatorn ändrar dem inte.

NIST - SI-enheter för längd - förklarar omräkningen mellan millimeter och meter: 1000 mm = 1 m. Alla mått måste anges i enheter som passar ihop innan volymen beräknas.

Från vikt till materialkostnad

Materialkostnaden är totalvikten multiplicerad med priset per kg. Dela ett tonpris med 1000 innan du fyller i prisfältet. Dela priset för en plåt med dess vikt för att jämföra med ett kilopris. Kalkylatorn hämtar inga aktuella stålpriser och växlar inte valutor. Lägg till skärning, borrning, bockning, svetsning, ytbehandling, frakt och skatt separat. Om du köper hela plåtar eller handelslängder ska även spillmaterialet ingå i inköpsbudgeten.

Exempel: materialkostnad för tio plåtar

10 plåtar av kolstål med måtten 1 000 × 2 000 × 3 mm har en teoretisk totalvikt på 471 kg vid en antagen densitet på 7 850 kg/m³. Det angivna priset 2,00 SEK/kg är påhittat och används bara för att förklara beräkningen.

10 × 47,1 kg × 2,00 SEK/kg = 942,00 SEK

Exempel på plåtvikt och materialkostnad

Exemplen använder nominella mått och representativa densiteter. Priserna är räknevärden, inte marknadspris eller valutaväxling.

Exempel 1: stålplåt

Data:

Stål: 7 850 kg/m³
Tjocklek: 3 mm
Bredd: 1 000 mm
Längd: 2 000 mm
Pris: 12 SEK/kg

Beräkning:

Volym: 0,006 m³
Vikt: 47,100 kg
Kostnad: 565,20 SEK
Tio plåtar: 471,000 kg

Resultatet gäller ett fullt rektangulärt ämne; detaljer och skärspill redovisas separat.

Exempel 2: aluminiumplåt

Data:

Aluminium: 2 700 kg/m³
Tjocklek: 1,5 mm
Bredd: 1 200 mm
Längd: 2 400 mm
Pris: 44 SEK/kg

Beräkning:

Volym: 0,00432 m³
Vikt: 11,664 kg
Kostnad: 513,22 SEK
Cirka 35% av stålvikten

Kontrollera även legering, styvhet, fogning och korrosion vid materialbyte.

Exempel 3: kopparplåt

Data:

Koppar: 8 960 kg/m³
Tjocklek: 0,6 mm
Bredd: 670 mm
Längd: 3 000 mm
Pris: 80 SEK/kg

Beräkning:

Volym: 0,001206 m³
Vikt: 10,806 kg
Kostnad: 864,46 SEK
Lägg till överlapp och bearbetningsspill

Nyttig yta blir mindre än inköpt yta när skarvar och kanter ingår.

Standarder och beteckningar i Sverige

Europeiska produktstandarder fastställs i Sverige som SS-EN. Vanliga exempel är SS-EN 10025 för konstruktionsstål, SS-EN 10210 för varmformade hålprofiler och SS-EN 10219 för kallformade svetsade hålprofiler.

Beteckningar som S235JR, S275JR och S355J2 anger stålsort och egenskaper, inte en exakt densitet. För rostfritt används ofta europeiska stålnummer som 1.4301 och 1.4404 tillsammans med svenska handelsnamn; beställningen bör ange den norm som gäller.

Svenska konstruktionskrav och nationella val ska inte automatiskt tillämpas på alla svenskspråkiga projekt. Kontrollera alltid projektland, föreskrifter och föreskriven kontrollhandling.

Toleranser och verklig vikt

Tillåtna avvikelser för tjocklek, bredd, rakhet och vikt per meter styrs av produktens måttstandard. Förzinkning, målning och profilradier påverkar den verkliga vikten. Vid dimensionering och reglering mot verklig vikt ska leveranspartiets uppgifter användas.

Materialval och påverkan på vikten

Vid samma mått ändras vikten direkt med densiteten. Även hållfasthet, korrosion, svetsbarhet, bearbetbarhet, tillgång och pris måste vägas in.

Kolstål

Vanligt för stålkonstruktioner och svetsade detaljer, med god kostnad i förhållande till hållfasthet. Korrosiva miljöer kräver ytskydd.

Nominell densitet: 7 850 kg/m³
God svetsbarhet beroende på stålsort
Ofta låg relativ kostnad

Rostfritt stål

Används när korrosionsmotstånd, hygien eller yta prioriteras. Legeringsfamilj och finish påverkar pris och tillverkning.

Riktvärde: 7 930 kg/m³
God beständighet i många miljöer
Dyrare än vanligt stål

Aluminium

Ungefär tre gånger lättare än stål och lämpligt för lätta konstruktioner och rörliga delar. Kontrollera legering, tillstånd och fogning.

Nominell densitet: 2 700 kg/m³
Bra styrka i förhållande till vikt
Bearbetning varierar med legering

Koppar

Tyngre än stål och valt främst för elektrisk och termisk ledningsförmåga. Högt materialvärde gör noggrann spillkalkyl viktig.

Riktvärde: 8 960 kg/m³
Mycket god ledningsförmåga
Högt materialpris

Mässing

Koppar-zinklegering med god bearbetbarhet, korrosionsmotstånd och dekorativ yta. Bekräfta sammansättningen vid kontraktskrav.

Riktvärde: 8 500 kg/m³
God skärbarhet
Tekniska och dekorativa användningar

Titan

Lätt i förhållande till hållfastheten och mycket korrosionsbeständigt. Material och bearbetning är kostsamma och används för krävande behov.

Nominell densitet: 4 500 kg/m³
Mycket god specifik hållfasthet
Hög kostnad

Underlag för offertförfrågan

Ange stålsort, produktstandard, leveranstillstånd, mått och toleranser, ytbehandling, mängd och prisenhet. Den svenska versionen använder metriska mått och SEK.

Kontrollpunkter före godkännande

Ett teoretiskt värde blir användbart när antagandena är tydliga.

Yttermått, tjocklekar och längd i rätt enhet
Stålsort, legering och vald densitet
Radier och standardgeometri utanför modellen
Måttoleranser och leveranstillstånd
Beläggning, hål, spill och överlängd
Debitering efter teoretisk vikt, verklig vikt, längd eller yta

Varför beräkna plåtens vikt och kostnad noggrant?

Plåtvikten påverkar materialkostnad, hantering, emballage, transport och ibland konstruktionens last. Ett fel i tjocklek eller enhet kan ge stor skillnad mellan kalkyl och faktura.

Kalkylatorn visar styckvikt och totalvikt för olika material och antal. Anger du ett kilopris får du även materialkostnaden. Bearbetning och frakt hålls separat.

Förbereda beställningar med rimlig vikt
Skapa materialbudget före offert
Jämföra material vid samma mått
Kontrollera pall, ställage och lyft
Planera nyttolast och lastfördelning
Granska pris per kilo, ton eller plåt
Skilja nettodetalj från spill och inköpsformat
Dokumentera kalkylens antaganden

Plåtkalkylatorns användning i olika branscher

Samma grunddata används i många arbetsflöden. Jämför alltid med toleranser, leveranstillstånd och verklig produkt.

Industriproduktion

Planera material, nestning och utbyte mellan inköpt plåt, detaljer och återanvändbart spill.

Stålbyggnad

Uppskatta plåtar och förstyvningar före slutlig mängdning utan att ersätta dimensionering.

Logistik

Välj pall, truck, travers och fordon efter styck- och totalvikt.

Kalkyl och offert

Beräkna materialbas och särredovisa kapning, bockning, håltagning, svetsning och ytbehandling.

Konstruktion

Jämför tjocklekar och material i alternativstudier och verifiera sedan konstruktionen.

Lager

Planera platser efter bärighet, format och stålsort.

Flyg och transport

Bedöm viktförändring innan certifikat och kvalificerade processer kontrolleras.

Fordon

Uppskatta paneler och fästen där vikt, styrka och kostnad balanseras.

Laser-, plasma- och vattenskärning

Skilj mellan plåtens, detaljernas och skärskelettets vikt före programmering.

Fördelar med dokumenterade beräkningar

Mindre skillnad mellan kalkyl, order och mottagning
Snabb jämförelse av material och stålsorter
Planering av lyft och transport
Tydlig uppdelning mellan material och bearbetning
Upptäckt av fel mått eller enhet
Spårbara antaganden i projektunderlaget

Ange plåtformat, tjocklek och yta

Beställningen ska ange stålsort, standard, leveranstillstånd, toleranser och finish utöver mått och antal.

Vanliga format att bekräfta

1 000 × 2 000 mm
1 250 × 2 500 mm
1 500 × 3 000 mm
2 000 × 4 000 mm
Band, coil och slitband
Specialformat med eventuell valsriktning

Tjockleksområden

Tunnplåt för kapsling och bockning
Mellantjock plåt för detaljer
Grovplåt för konstruktion
Tunn icke-järnplåt
Nominell och uppmätt tjocklek
Tolerans enligt material, process och standard

Ytor och egenskaper

Varmvalsad, betad eller oljad
Förzinkad, metalliserad eller målad
Borstad eller skyddad rostfri plåt
Anodiserad eller lackerad aluminium
Durk- eller perforerad plåt
Hål och urtag utanför full rektangel

Dokument för professionellt bruk

Koppla uppskattningen till produktens och projektets tekniska dokument före beställning.

Ritning och kaplista

Fastställer mått, antal, positioner och överlängder.

Produktstandard

Anger mått, toleranser, leveranstillstånd och kontroll.

Tillverkarkatalog

Ger tabellvikt och egenskaper för verkliga profilserier.

Materialintyg

Bekräftar stålsort, parti och deklarerade data när spårbarhet krävs.

Praktisk vägledning för inköp, bearbetning och kontroll av plåt

En beräknad vikt blir ett användbart arbetsunderlag först när den kopplas till inköpsformat, produkttoleranser, skärutbyte och leveransdokument. Följande avsnitt visar hur värdet används utan att det framställs som en certifierad vikt.

Från detaljens nettovikt till verkligt inköpsbehov

Summan av de färdiga detaljernas yta är inte samma sak som mängden plåt som måste beställas. Detaljerna placeras i tillgängliga handelsformat med kantmån, avstånd mellan konturer, skärbredd och utrymme för fastspänning. Valsriktning, borstriktning, synsida och bockriktning kan hindra en rotation som annars skulle förbättra nestningen.

Nestningsgraden jämför godkända detaljers yta eller vikt med förbrukad plåt. En stor restplåt kan märkas och läggas tillbaka i lager, medan små oregelbundna bitar blir skrot. Redovisa därför nettovikt, startad plåtvikt, återanvändbara restbitar och avfall var för sig. Då bygger materialpåslaget på den aktuella ordern i stället för ett generellt procenttal.

Tillgängligt handelsformat
Kant- och klämzoner
Skärspaltens bredd
Valsriktning och synsida
Registrering av användbara restplåtar

Tjocklekstolerans och verklig leveransvikt

Formeln använder nominell tjocklek, men levererad plåt får ligga inom ett toleransområde. Området beror på material, produktstandard, bredd, tjocklek och tillverkningsprocess. På en stor yta kan en liten tjockleksskillnad ge en tydlig viktavvikelse. Längd, bredd, planhet och rätvinklighet påverkar dessutom hur mycket material som kan användas.

Antalet decimaler i resultatet är därför inte en mätnoggrannhet. Använd samma antaganden när alternativ jämförs. Vid mottagningskontroll ska mätmetod, mätpunkter och acceptanskriterier vara överenskomna. Om leveransen debiteras efter verklig vikt gäller vågsedel och leveransdata; vid dimensionering gäller föreskrivna materialvärden och säkerhetsregler.

Nominell och uppmätt tjocklek
Längd- och breddtolerans
Planhet och rätvinklighet
Mätmetod och mätpunkter
Avtalat acceptanskriterium

Säker hantering och lagring

Val av lyfthjälpmedel kräver styckvikt, yttermått, böjlighet, tyngdpunkt och angreppssätt. Tunn plåt kan bukta eller häfta samman och kan behöva vakuumlyftare eller lyftok. Grovplåt kräver godkända klämmor, magneter eller lyftpunkter. Kontrollera tillåten last för den verkliga lyftvinkeln och uppställningen.

I lagret ska bärighet för ställage och golv, stapelns stabilitet, åtkomlighet och ytskydd kontrolleras. Material som riskerar att kontamineras ska hållas åtskilda. Vid intern transport påverkar även svängradie, fri höjd, gaffellängd och tyngdpunkt om trucken kan användas säkert.

Styck- och paketvikt
Tyngdpunkt och nedböjning
Tillåten last för redskap
Ställage- och golvlast
Separation och ytskydd

Planera lastning, transport och mottagning

Jämför paketvikten med fordonets nyttolast, axellaster och möjlighet att fördela lasten. Plåtens dimensioner kan styra fordonstypen innan högsta tillåtna vikt nås. Ange hur paketen ska understödjas, säkras mot förskjutning och skyddas mot fukt och skador. Skarpa kanter kräver lämpliga kantskydd och surrningsmetoder.

Vid mottagning kontrolleras antal, märkning, mått, synliga skador och dokument innan materialet frisläpps. Om leverantören fakturerar verklig vikt jämförs våguppgifterna med packlista och teoretisk kalkyl. Avvikelser kan bero på toleranser, emballage, skyddsfilm eller ytbehandling och ska utredas innan de bedöms som fel.

Nyttolast och axellast
Understöd för plåtpaket
Surrning och kantskydd
Packlista och vågsedel
Hantering av avvikelser

Beläggningar, perforering och specialplåt

Färg, förzinkning, metallisering och skyddsfilm ger olika viktpåslag. När bidraget är relevant används skikttjocklek och densitet eller applicerarens förbrukning per kvadratmeter. För zinkbeläggning beror den tillförda massan på process, grundmaterial och specifikation; ett generellt procentpåslag är inte tillförlitligt.

För perforerad plåt beräknas först full plåt och därefter andelen kvarvarande material, inklusive hela kantzoner. För durk- och reliefplåt används tillverkarens ytvikt eftersom mönstret inte motsvarar en jämn tjocklek. Bockade och pressade detaljer behåller ungefär utvecklingens massa men kräver processmån och provbitar.

Skikttjocklek eller ytförbrukning
Verkligt perforeringsmönster
Tillverkarens ytvikt
Bockutveckling
Processmån och provbitar

Bygg en jämförbar materialkostnad

Det angivna kilopriset måste ha samma grund som vikten. Leverantörer kan offerera per teoretiskt kilo, vägt kilo, plåt eller kvadratmeter. Minimiorder, legeringstillägg, småordertillägg, certifikat och emballage kan tillkomma. Räkna om offerterna till samma jämförelsegrund innan ett alternativ väljs.

Full kostnad består ofta av material, programmering, kapning, bockning, bearbetning, svetsning, ytbehandling, kontroll, emballage och frakt. Kalkylatorn ger materialraden och ersätter inte tillverkningsberedningen. Spara leverantör, offertdatum, valuta, giltighetstid och inkluderade tjänster så att kalkylen kan uppdateras utan att tekniska antaganden försvinner.

Pris- och viktenhet
Minimiorder och tillägg
Inkluderade tjänster
Offertens giltighet
Källa, datum och valuta

Knyt kalkylen till ritning, standard och materialintyg

En viktkalkyl bör kunna spåras till det underlag som gällde när den gjordes. Ange ritningsnummer och revision, materialbeteckning, produktstandard, leveranstillstånd, mått, toleranser, ytkrav och antal. Om någon uppgift saknas ska den markeras som ett antagande i stället för att döljas i beräkningen. Då kan resultatet uppdateras när konstruktören eller leverantören lämnar rätt information.

Produktstandarden beskriver bland annat dimensionsområden och toleranser, men projektet kan innehålla ytterligare krav. Materialintyget kopplar leveransen till ett parti och redovisar de egenskaper som intyget omfattar. Tillverkarens datablad och viktlista är särskilt viktiga för produkter med geometri som inte motsvarar en full, slät plåt.

Vid en avvikelse ska rätt informationskälla väljas för frågan. Ritningen styr färdig detalj, ordern styr den avtalade leveransen, standarden definierar produktkrav och leveransdokumenten beskriver mottaget parti. Den teoretiska kalkylen är ett kontrollvärde mellan dessa källor och ersätter ingen av dem.

Ritningsnummer och revision
Material- och produktbeteckning
Tillämplig standard och tilläggskrav
Materialintyg och partimärkning
Dokumenterad avvikelsehantering

Vanliga frågor

Svaren förklarar resultatets omfattning, enheter, toleranser och uppgifter för kalkyl och beställning. Beräkningen är en geometrisk uppskattning; när verifierad vikt krävs gäller produktdokumentation och data för leveranspartiet.

Gäller resultatet en detalj eller hela partiet?

Kan jag ange tum?

Ingår galvanisering eller färg?

Varför skiljer sig leverantörens tabellvikt?

Växlas priset automatiskt?

Hur beräknas perforerad plåt?

Ska skärspill läggas till?

Ingår skärning och frakt?